Kontorslandskap

Sponsrade länkar

Kontorslandskap – eller öppna kontorsytor – är populära sedan 1960-talet. Ursprungstanken med dessa var att spara utrymme och därmed hyreskostnader för kontoret.

Kontorslandskap är en föredömlig lösning för företag och anställda – förutsatt att samtliga anställda är stresståliga, toleranta och kan respektera varandras olikheter. Kontorslandskapen infördes redan på 1960-talet i kölvattnet av ökade kontorshyror. Landskapen sparar plats, men är inte lämpliga för tillbakadragna personer eftersom de anställdas närhet till varandra kräver ett visst mått av kommunikation. Men öppna kontorsmiljöer har också sina akilleshälar; de fungerar enbart förutsatt att alla medarbetare kan utstå stress och klarar av att ignorera varandras telefonsamtal. Till fördelarna hör dock följande:

• Kortare informationsvägar mellan olika företagsmedarbetare.
• Kontorslandskap är en utmärkt arbetsmiljö, förutsatt att alla medarbetare är likasinnade i fråga om stress och arbetsmoral. Denna typ av kontor innebär således att de anställda bör klara av att varva enskilt arbete med uppgifter som görs i arbetslag. Huruvida nyanställda har dessa egenskaper bör undersökas i samband med rekryteringen.
• Sänkt lokalhyra och lägre löpande kostnader är ytterligare fördelar.

Forskning om kontorslandskap

Forskning om kontorslandskap visar dock att smala kontorslandskap bör undvikas – en bredd på minst 20 meter brukar i allmänhet rekommenderas. Likaså bör ljudabsorptionen vara så hög som möjligt samtidigt som de enskilda arbetsplatserna inte får vara för små. Räkna med 10-15 kvadratmeter per anställd; ytor som skärmas av minst 1,5 meter över golvytan. Arbetsplatserna bör hellre placeras vid sidan av varandra än mot varandra. Kopieringsmaskiner, kaffekokare och skrivare bör placeras i separata rum och inte i korridorerna. För att minimera ljudnivån i lokalen bör gångutrymmen och korridorer vara försedda med textilmattor.

Sponsrade länkar